Längtan efter New York börjar växa sig stor.
Det blev inte bättre av att se Dom kallar oss artister-avsnittet med Nina Persson för några veckor sedan, där hon vandrade runt i Harlem och välbekanta delar av Central Park.
Hon gav en träffande redogörelse av staden; en väldigt stor del av stadens invånare är ditflyttade, alla med drömmar och förväntningar. På så vis har alla samma rätt till staden, och får göra den sin egen - på sitt sätt.
Den känslan fick jag under mina 6 månader i NJ/NY.
Tills jag har fått klartecken att köpa flygbiljetterna, som ligger på knappt 4000 kronor (!), finns det enkla medel att förflytta sig till det stora äpplet, om så bara för en liten stund.
Ät en cinnamon and raisin-bagel på Albert & Jack's på Engelbrektsgatan, gärna tillsammans med gröten med torkad frukt som serveras i pappersburk med lock - det är det närmsta New York det går att komma på den här sidan om Atlanten!
Det är bara det goda kaffet, som är långt över NY-standard, som spolierar och håller en kvar i Sverige.
På Sirap i Vasastan serveras dugliga pancakes med lönnsirap, även om de missförstått konceptet Blueberry pancakes, och lagt tinade blåbär i en prydlig hög på pannkakorna när de ska vara inbakta i smeten. Så tokigt!
Snart kommer även tunnelbanan få en härlig NY-touch över sig, i och med de nya "ståvagnarna" som går på prov på röda linjen. Jag gillar dem starkt, hoppas att de får stanna kvar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar