Skärpning!

Plötsligt har en vecka gått sedan sista inlägget. Jag får be om ursäkt för den bristande kontinuiteten, som är a och o i bloggsammanhang. Ska skärpa mig, i alla fall försöka skriva oftare.

I lördags satte han punkt på det som har gjort de senaste två månaderna ovanligt spännande, berusande och fina. Just då, i den stunden han sa det, kände jag bara tomhet och förvirring. Men samtidigt en stark känsla av att kvällen inte fick avslutas så, i tomhet och förvirring. Vi var tvungna att göranågonting. Vi tog en drink och sedan hamnade vi på Rigolettos nattbio och såg "Tropic Thunder", regisserad av Ben Stiller - vilket syntes i varje filmruta. Steve Coogan i rollen som regissör var en av anledningarna till filmvalet. Att han bara medverkar ca 20 minuter av filmen gjorde inte så mycket, hans magnifika sorti var en av de bästa delarna i filmen.
Dagen efter sågs vi igen, på Zita för att se två av Roy Anderssons filmer han gjorde på filmskolan. De filmades i slutet av 60-talet i Stockholm, och de innehöll många vackra bilder av staden. En del scener byggdes upp av stämningar, ett tidigt drag av det grepp han använder sig frekvent av i sina senare filmer, och som jag tycker mycket om.
Självaste Roy besökte visningen, tillsammans med några skådespelare och produktionsmedarbetare. Det var väldigt intressant att höra vad de hade att säga om filmerna, speciellt om hur det var att jobba med Roy som regissör.

Jag skulle kalla oss för vänner redan. Det blev ett avdramatiserat slut, vilket jag är väldigt glad och lättad över.