Ja, Göteborg lider av lillebrorskomplex. Om inte något radikalt har hänt sedan jag var här sist. Då var det inte ovanligt att få frågan "Vad gör du här?". Generellt är det en berättigad fråga som visar på nyfikenhet och social kompetens, det enda problemet var tonen, som kan beskrivas som "varför lämnade du Stockholm - det finns ingenting i Göteborg som inte finns i Stockholm?" och ger en eftersmak av dåligt självförtroende.
En annan sa "Stockholm är fult!", jag och mitt resesällskap Marina frågade varför han tyckte det. Det kunde han inte svara på, Stockholm var bara fult.
Därför reagerade jag på en sak när jag satt på buss 17 på väg till Hisingen. Likt bussarna i Stockholm är det en förinspelad röst som ropar ut hållplatserna - och det är en stockholmare som läser upp namnen!
Det måste stinga till varje gång den burkiga rösten sätter igång. Inte nog med det, fram till nyligen läste stockholmaren dessutom fel namn på Göteborgs shoppingstolthet Nordstan. Stackars, stackars göteborgare. Jag förstår inte varför de inte har gjort uppror mot Västtrafik än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det bästa var när jag besökte en kompis som bodde inneboende ute i Torslanda... Det var ungefär som att John Travolta och Paris Hilton anlänt till torget. Killen i videobutiken var helt till sig. "Kommer ni från STOCKHOLM?!". Djungeltrumman gick, och snart hade vi ett gäng med tonåringar som cyklade efter oss och ställde sig utanför pizzeriafönstret och glodde på oss när vi käkade. Undvik Torslanda om du kan, det var deppigt där...
Skicka en kommentar