Årskrönika på 5 minuter

Om en stund ska jag iväg på kvällens festligheter, och jag har inte ens hoppat in i duschen än.. Stressen är blandad med förväntan och lyckokänslor.

En årskrönika är på plats, det är mer eller mindre ett måste för alla "bloggare". Man kan säga att jag har påbörjat den redan genom den korta serien "Underbara 2008", men det är några saker som måste läggas till innan den är komplett. Det blir en snabbgenomgång.

Underbara 2008

the Baileys

Tallin

New York, New York

Nya bekantskaper

Gamla bekantskaper - ni är mitt liv!

Liggen

Helgen på Petters lantställe

Norberg

Förälskelserna - det var inte smärtfritt, men så värt det.

Julkortet 2008

Göteborg

Halsduken

2009 kommer att bli fantastiskt. Har nog aldrig varit så glad över att ett nytt år ska börja, inte för att 2008 var dåligt på något vis, absolut inte! Men det kommer att hända saker och ting 2009. Jag har planer.

Sthlm

På tunnelbanan på väg till jobbet igår kom jag att tänka på Stockholm. Alla har sina favoritdelar av staden, och så finns de områdena man helst undviker, och de man aldrig rör sig i av logiska skäl.
Staden krymper avsevärt när jag summerar delarna jag reglebundet befinner mig i. Jag drar inga slutsatser av det, det var enbart en underhållande förströelese på min 15 minuter långa resa mellan Hammarbyhöjden och Hötorget.


Och eftersom jag har stunder på jobbet att fördriva, och har en tillfällig vurm för kartor (vilket kan märkas på bloggen), tog jag fram en egen version av Stockholmskartan. Det lila representerar mina fotsteg.

Doping!

Warszawa är en krävande stad. Det är inte lätt att hitta guldkornen bland det tråkiga och stereotypa. Men då och då slår turen till.

Zachęta National Gallery of Art var en glad upptäckt.

Café Próżna låg välgömt i ett centralt kvarter, med bortglömda hus som överlevde kriget. Utöver kaffe, öl och hembakta bakverk sålde de även en guide över staden, innehållande ännu fler guldkorn! Precis vad jag har saknat.

Citydoping heter den. Den är lika snygg som den är bra.

Retur

Tillbaka i Stockholm, redan. Tillbaka på jobbet, redan. Raka vägen från Arlanda till biografen.

Dricker kaffe och mumsar på choklad med ingefära i. Inbillar mig att det är bra mot förkylningen, den som ligger och lurar. Förhoppningsvis bryter den inte ut heller.

Warszawa var grått, kallt och snöfritt. Mormor har åldrats lite sedan jag såg henne sist, sommaren 2007.
Att besöka Warszawa är inte helt lätt. Missförstå mig inte, jag älskar att åka dit. Men det är fortfarande mammas stad, jag är bara en turist. Jag avskyr att inte kunna tala polska. Och många minnen gömmer bland kvarteren. Det blir väldigt känslomässigt alltihopa.

Packlista

Jag åker till Warszawa över jul. Utöver julklappar får jag inte glömma att ta med mig:

Älgköttbullar
Rökt lax
Julmust
Vörtlimpa

Jag får nog nöja mig med det, bara det viktigaste.

No more

Då var det svart på vitt. Jag är inte längre en medlem i Hultsfreds målgrupp. Nu ska de "föryngra sin publik". Det känns obeskrivligt skönt.

Om de gör ett lyckat arbete kommer det lerfältet bli till en magnet som drar kids i medeltonåren bort från de andra festivalerna. Det är ett drömscenario!

Underbara 2008, del 3

Lördagen 24 maj,

Årets cykeltur, var väldigt nära att inte bli av. Mikaela och jag åkte till tre olika cykelbutiker för att hitta två lediga cyklar. Till slut fick vi tag på dem, i en butik på Lafayette i Soho. De hade dock de knepigaste depositionsreglerna, 300 dollar per cykeln (hälften av cyklens pris!), 100 dollar för cykellåset och 100 dollar för hjälmen. Dessvärre räckte inte pengarna till det sistnämnda.
Idén till cykelturen fick jag av en av novellerna i samlingen "Brooklyn was mine", i vilken ett par, som ses för första gången efter att de separerade, tar en runda per cykel i stadsdelen. Den blir till processen att gå från före detta älskare till kompisar.

Brooklyn blev (och förblir) min favoritdel av New York. Kontrasten till Manhattan är stark, här är husen låga, atmosfären är varm och det är här det "normala" folket bor, de som inte har fetaste plånboken. Att ta sig runt med cykel var ett fantastiskt sätt att utforska områdena, och se hur de hänger ihop. Mitt absolut bästa New York-tips!

Punkt 1.

Vi tog Williamsburg bridge över East river.

Punkt 2.

Första stoppet blev på Brooklyn Brewery på N 11th St i Williamsburg, för guidetur och provsmakning. De hade öppet hus varje lördag, och ölkvällar på fredagar. Ett "kvartersbryggeri" skulle man ha hemma.


Vi hälsade på bryggerikatten. En äkta poser!

Punkt 3.

Vi tog en närmre titt på Domino Sugars gamla raffinaderi.

Punkt 4.

Williamsburg bridge.

Punkt 5.

Vi hittade en alldeles grön lyktstolpe. Grön av murgröna.

Punkt 6.

Brooklyn Navy Yard! Här byggdes det stridsskepp, bland annat under andra världskriget.


Inne på området. Titta här också.

Punkt 7.

Det fanns gott om vackra och gamla industribyggnader.

Punkt 8.

Den märkligaste upptäckten var ett antal gamla hus bakom stängslet till Brooklyn Navy Yard, kallade Officer's row. Otroligt vackra byggnader som kom till under 1800-talets andra hälft, och som en gång beboddes av höga officerare inom marinen. De har stått orörda sedan slutet av 70-talet, då de sista familjerna flyttade ut.


Vi fann även en tidningssida daterad July 14 1963.

Punkt 9.

Vilo/fotopaus.


Manhattan Bridge.


Punkt 10.

Union Street Bridge över Gownauskanalen. Daddy D berättade vid ett tillfälle om en kamrats hund som tog ett dopp i kanalen och avled strax därpå. På Wikipedia går det att läsa: ...the industrial sector around the canal grew substantially over time to include: stone and coal yards, flour mills, cement works, and manufactured gas plants, tanneries, factories for paint, ink, and soap, machine shops, chemical plants, and sulfur producers, all of which emitted substantial water and airborne pollutants. The canal was the first site where chemical fertilizers were manufactured.

Punkt 11.

Framme i Prospect park.

Punk 12.

Grillparty i parken! Röken och köttoset låg som dimma. Gräsplätten närmast parkeringen var full av sällskap som dragit ut sina grillar. Det var inga simpla engångsgrillar, det enda som dög var antingen klotgrill eller gasolgrill. Mikaela och jag var överväldigade. Senare fick vi höra att helgen i anslutning till Memorial day (sista måndagen i maj) är det enda tillfället då grillning i parken är tillåten. Det förklarade en hel del.

Punkt 13.

Vi parkerade cyklarna vid hörnet av 7th Ave och 3rd St i Park Slope, över natten. Dagen efter cyklade vi hem dem till butiken.

Time flies

Om ett par timmar är det exakt 1 år sedan jag sa hej då till far, mor och Lina, och satte mig på planet till New York. Starten på det där fantastiska halvåret.

Underbara 2008, del 2

Årets USA-turister

Lina, på 7th Ave, ett kvarter från Times Square. 22 januari.
På vägen till Brasilien mellanlandade hon på Newarks flygplats, och hade 10 timmar innan nästa flyg skulle avgå. Den luckan fyllde hon med ett besök i South Orange och en tur till New York. Våra vägar korsades, på andra sidan jordklotet.


Malin, på en konfettitäckt gata i Chinatown. 5-12 februari.
En vecka lång var Malins visit, en helg fick vi i New York. Den mest intensiva helgen jag har varit med om, vi hann med NHL-hockey på Madison Square Garden, firande av det kinesiska nyåret, drinkar på gaybar, taxiturer, mimosa till frukost, shopping i Williamsburg och en svettig klubbnatt.


Mamma Zofia, vid Strawberry Fields i Central Park, och med Dakota Building i bakgrunden. 12-16 mars i Florida och 16-25 mars i SO/NY.
Jag drog med mamma på promenader runt om i stan som fick hennes ben att värka. Hon tyckte att jag skulle tänka på att hon har kortare ben än jag, och därför måste hon ta fler steg än jag. Vi hade ett storgräl på Macy's. Och hon gjorde en liknelse mellan Central Park och Årstafältet, utan att vara ironisk. Men, vi hade några fantastiska ögonblick som glimrar i minnet än; turen upp till 86:e våningen i Empire State Building kl. 1 på lördagsnatten, utflykten till Greenpoint, "lilla Polen", i Brooklyn, och upptäckten av den lilla jazzklubben i Greenwich village och den peruanska restaurangen Pio Pio, den godaste maten jag kom över i hela NY.



Pappa Mats, mitt på Brooklyn bridge. 29 april-10 maj.
Ombytta roller. Vanligtvis är det far som håller i kartan och pekar vart vi ska gå när vi är på semesteräventyr, den här gången var det jag, minus kartan. Vi fick fyra dagar i NY, då vi åt jordgubbar i Central Park, spejade på Frihetsgudinnan ifrån Battery Park, käkade pizza i Little Italy och glass utanför City Hall samt hittade faktafel på MoMA. Enligt dem är SKF American, jag fick stor lust att fråga någon clever guy bakom informationsdisken om de vet vad SKF står för? It's the Swedish Kullager Fabric, for God's sake!

Underbara 2008, del 1

Årets skrattanfall


Sista torsdagen i juli, vi var nyss anländna till Norberg för en helg av ljummen öl, grillspett, bad, ljuvt mullrande musik, ljuvt dansant musik och nära döden-uppvaknanden i stekhett tält.

Festivalen smygstartade med en konsert intill dagbrottet Åsgruvan, Västmanlands svar på Dalhalla, en rälsbusstur bort. En av akterna stod en man och hans tvärflöjt för. Hans namn var Erik Drescher. När han lade läpparna mot flöjtens munstycke och tog ton lät det så här:



Jag kiknade så att jag grät. Inte av den korta mannen i Converse, direkt. Utan av alla allvarliga ansikten i publiken som njööööt, åt notbladen där varje ton måste ha fått en noga utvald plats och åt den stackars ljudteknikern som hade ansvaret för att de ackompanjerande elektriska ljuden skulle hamna rätt. Han räknade takter med ett nickande huvud.

Dagen efter stötte jag på Drescher på bolaget. Han sa ett kort men igenkännande hej. Jag hade suttit längst fram i publiken, och inte varit tillräckligt bra på att dölja skrattet.

Live and learn

Helgens insikter:

- Dubbelkolla arbetstiderna. Alltid.

- Skippa Konstfacks julmarknad nästa år, bränn pengarna på Beckmans version istället!

- Pojkar födda -90 är inte så tokiga. Jag har två nyfunna favoriter.

- Saffranet smakar godast i Saturnus saffransbulle. Skulle kunna leva på dem året ut.

- Russinen smakar godast i vörtlimpor. Och vörtlimporna smakar godast med julost. Edamer ska det vara!

- Saker och ting ordnar sig. Alltid.

Hemliga uppdraget.

Det var hög tid att ta tag i Hemliga uppdraget. Planen var klar sedan länge, nu skulle den bara verkställas.

Det blev blötare och kallare än vad vi hade räknat med. Vi hade en liten publik, en grupp turister som kom och gick. Ifrån julfesten bredvid fick vi musik att släppa loss till. Efter 1,5 timme kände vi oss nöjda.

Nu är uppdraget utfört. Vi firade med varsin varm choklad.

Fest på Zita!

På torsdag blir världen en nation rikare. Det är då Zita utropar sig till fri biografnation, den första i sitt slag!
Denna speciella händelse sammanfaller med firandet av Zitas 15-årsjubileum i Folkets bios regi.

Kl 21.00 sätter de riktiga festligheterna igång. Musik, konst, godis och självfallet film kommer att erbjudas på biografens yta.

Några tidpunkter:
21.00 First Aid Kit spelar musik.
21.30-22.00 Passexpeditionen håller öppet för ansökningar av medborgarskap.
22.00 Avgång med Candylandbussen, en sightseeing-tur i den purfärska biografnationen.
22.30 Live-skuggfilm-opera med Nicolai Dunger.
24.00 Fiskdamm i pilkdammen, som grädde på moset.

Det är gratis!

Jag kommer att finnas på plats för partyglada människor, men vid tillfällen kommer jag att rycka in i tjänst i passexpeditionen eller som dörrvaktens högra hand.

Det är en kväll utöver det vanliga, minst sagt.

PiggPiggPigg

Jag kände på mig det redan tidigare ikväll. När jag gick från jobbet och var pigg. Jag brukar vanligtvis vara så trött att jag kryper genom Brunkebergstunneln till Hötorgets tunnelbana och vara tvungen att anstränga mig för att hålla ögonen öppna på tåget så att jag inte missar min station.
Tröttheten har inte vågat sig fram än, och klockan är över 2.
Har passat på att sortera papper, läst nyheter, läst reklamnyheter, skrivit mail, diskat, häftat in lösa idéer i idéboken och skrivit in kusin Antons konfirmation på 27 juni-sidan i almanackan för 2009.

På Facebook är enbart vännerna boende i Amerika inloggade. Kikar på deras statusrapporter, de skiljer sig från kompisarna i Sverige.

Anna Herbst is amazed that Henry can say umbrella, that he knows when to sing t u v in the abc song but he still calls his Dad Mama most of the time! 17 minutes ago.

Carey Merrill finally installed the safety gate at the top of the stairs...and realized her two fat cats won't fit through the slats. Sheesh! 25 minutes ago.

Sarah Hayden thinks it's really cute that Emma's into superheros (please oh please let her be over princesses...) Dec 5.

Långpromenad och sömnsvårigheter

Igår promenerade jag och Lina Södermalm runt, typ. Vi var ute i knappt tre timmar, i kyla som framkallade rök ur munnen.
På vägen tog vi en bakisfika på Blå lotus, kikade på träkåkarna intill Åsögatan, ropade efter Lisbeth vid Fiskaregatan, spejade över stan från gången till Katarinahissen tillsammans med ett litet gäng turister, försökte få till ett spontanbesök hos Evelina och Emma på Krukis och tittade in på swingklubben Chicago och fick inspiration till att börja steppa.

Långpromenaden sög musten ur mig, vid 22-tiden var jag trött nog att gå och lägga mig, trots att jag hade sovit till kl 13. Och vid kl 2 på morgonen tyckte kroppen att den hade fått tillräckligt med sömn, jag vaknade upp pigg och relativt utvilad.
Inte förrän kl 6 gick det att somna om. Var de fyra timmarna tog vägen vet jag inte riktigt, jag läste lite ur , kom på några idéer som skrevs ner i idéboken, men mest låg jag och vred och vände mig.
Till slut fick jag ihop nio timmar sömn, med ett litet uppehåll på fyra timmar. Jag har aldrig varit med om någonting liknande innan. Det känns inte helt bra.

Julmarknad 1

Idag gjorde jag och Klara ett besök på Konstfacks julmarknad. En strid ström av människor ilade från tunnelbanan vid Telefonplan till Höglagret på skolans område. Kön till marknaden sträckte sig över 100 meter, men den stod sällan stilla. Tack och lov. Efter 20 minuter var vi inne.


Jag köpte några fina julänglar.

Systematiskt betade vi av längorna med marknadsbord. Det mesta som såldes höll sig till mer eller mindre fantasifulla smycken och tryck på tyg och papper. Jag hade hoppats på att fler skulle ta ut svängarna och vara mer personliga. Det var lite av en besvikelse.

Men jag hittade några favoriter:
- Nyckeltavlan som bestod av en legoplatta och 4 legobitar fästa vid nyckelringar. En bra och genomtänkt idé, som dessutom var väldigt bra genomförd.

- Plånboken/asken konstruerad av tre masonitskivor som bildar en trekant, med tygstycken emellan och en snodd som håller plånboken stängd. Personligen skulle jag inte förvara pengar i den, men andra småsaker som kan ta skada av att ligga löst i väskan. Tycker om valet av material, det är slitstarkt och skyddar askens innehåll.


- Fickalmanackan fullproppad med illustrationer. 12 illustratörer har gett varje dag på året en personlig prägel. Varje gång jag bläddrar i den upptäcker jag en ny teckning. Och almanackan är utan tvekan den bästa prylen att sälja/köpa på julmarknad. Det slår alla tomtar, halmdekorationer och julting med kort livstid.

En fick följa med mig hem, och ska följa med mig det kommande året.

Nästa helg är det Beckmans tur.

Bloggbocken

På bilden: Tomtenissen, pepparkakan och Gävlebocken.

Jag vill avråda läsning av en blogg. Gävlebockens blogg.

Just det, bocken bloggar. Den är skriven i första person. Inläggen är insprängda med små kvickheter. Plågsam humor, sådan som går hem i stugorna.

Det går inte att argumentera emot att bocken har satt Gävle på kartan. Staden passar på att använda varje möjlighet till att utnyttja bockens kändisskap. Bloggen fyller inte bara ut dötiden mellan invigningen och eldsvådan/julafton, utan visar att Gävle är en modern stad som hänger med i tiden.
Som naturligt komplement till bloggen finns webbkamerorna, som gör det möjligt att följa bocken dygnet - ur två vinklar!

Men ärligt talat, hur spännande kan en halmbock bli?

Våren 2009!

Hurra!

Jag har fått klartecken! Jag är anmäld!

Torsdagarna under perioden 19/2 och 7/5, mellan kl 18.00-20.30, är uppbokade!

Det blev inte Folkuniversitetet! Det blev strået vassare, Berghs School of Communication!
Introkursen i reklamkommunikation, närmare bestämt!

När antalet utropstecken i ett inlägg överstiger vad som anses passande i en text betyder det att jag är glad!