God morgon.

Jag har en klockradio jag fick som "belöning" när jag hade sålt jultidningar, en gång för länge, länge sen. (Finns dom fortfarande?) Efter en tid så har jag märkt att radiokanalen som spelas upp när det är dags att vakna spelar en liten roll i vilket humör jag vaknar i, dvs. om jag vaknar på rätt eller fel sida.
Jag har testat flera olika kanaler:

SR P3 - min favoritkanal i vaket tillstånd, men det krävs att jag har varit vaken i några timmar. På morgonkvisten är det lite för skränit, programledarna är speedade och det är för mycket listmusik, ärligt talat.

Discokanalen - Minns ej namnet på denna kanal som spelar 70-talsdisco blandat med 80-talshittar, har för mig att den har ett högt frekvensnummer. Gamla dansdängor fungerar ypperligt att vakna upp till, men av någon anledning har nya låtar letat sig in i deras låtlista. Ett otal gånger har Madonnas "4 minutes" spelats. Jag tycker inte om den, alls. Och i en klen, liten klockradios högtalare blir det ännu värre. Räkna med taskigt humör den morgonen.

SR P1 - Lugna pratkanaler går bra. Men jag har någonting emot P1:s morgonmagasin, tyvärr. Det är vinjetterna till de olika nyhetsprogrammen, kultur, ekonomi, vetenskap, etc. Det är svårt att beskriva vad felet ligger, jag tycker bara inte om dem, och det har jag haft en längre tid, jag minns dem så långt tillbaka som till tiden då far och jag bodde i Gröndal och han envisades med att äta frukost till P1 morgon.
Någon gång har jag vaknat upp till "Ring P1", och att slå upp ögonen till folks korkade åsikter är ingen munter historia.

Vinnare!: SR P2 - Lite schysst klassisk musik är det bästa som finns. Uppvaknandet sker långsamt, det går fint att dra sig till och programledarna talar lugnt och tryggt. Just idag vaknade jag upp till P2:s motsvarighet till "Flipp eller flopp" - det tre timmar långa "Cd-revyn i P2", där klassisk musik på skiva betygsätts av en panel vars medlemmar delar ut mellan 1-5 radioapparater. Ojoj, de vet vad de snackar om.

Regnbågsjacka

I natt drömde jag en dröm där Style by Mats-Mats var med. Alla kanske inte vet vem han är. Han är en sk. modebloggare på 1000apor.se, en ganska medioker sajt, om det inte vore för Style by Mats och Alex Schulmans blogg.
Style by Mats-Mats har ett kännetecken - sin jacka. Det är långt ifrån en medioker jacka. Den är färgglad, minst sagt. Man skulle kunna beskriva den som en regnbågsjacka. Den är fantastisk!

Åter till drömmen. Det är utomhusfest, bra med folk och glödlampor hänger mellan träden. Jag ser Style by Mats-Mats, i skjorta och jeans. Jag går fram till honom och uttrycker min besvikelse över att han inte har sin jacka på sig. Han ger mig en lugnande blick, för handen upp till skjortkragen och knäpper upp de översta knapparna. Därunder tittar den fram, den färgglada jackan. Jag blir glad, och går därifrån.

Snipp, snapp, snut, så var sommaren slut.

Sista dagen på sommaren var igår. I dag är det höst. Visserligen gav sommaren upp för knappt en månad sedan, då det jättelika regnvädret bröt ut, efter det lyckades inte riktigt sommaren återhämta sig. Men igår gjorde vi sommar på egen hand, med picnicfilt, radio och öl vid sandstrand. I snålblåst. Det roliga avbröts när regnet vräkte ner. Då bytte vi sandstranden mot Södra teatern, där det var rea på dricka!
Där träffade jag på en härlig gammal grönalundare och hennes trevliga pojkvän, två New Yorkers som fick klubbtips nedskrivna på en lapp. Den ena hette Clint, de må vara ett av de coolaste namnen som finns! Hi, I'm Clint.
Clint var en riktig smickrare. När jag berättade att jag börjat läsa engelska på universitetet sa han "why? your english sounds perfectly fine to me". Och det är möjligt att den gjorde det, för efter några drinkar går det ju så bra att snacka!

På tal om engelska. Kursen är igång nu, på riktigt. Igår hade vi introduktionsföreläsning som institutionens studierektorer höll i. Två witty killar som drog vitsar till vänster och höger och som verkar ha extremt kul på jobbet.
Vi har fått våra första "läxor" och jag har köpt kurslitteratur för 800 spänn, det svider. Tillbringade eftermiddagen på Stadsbiblioteket, det kommer att bli mitt andra hem i höst.

News from Norberg

Det är inte varje dag man hör om Norberg på nyheterna. Men i dag är inte vilken dag som helst. Stort drama utspelade sig i bygden, närmare bestämt vid Mimerlaven - där Norbergfestivalen huserar.

Jag har sett huset de försökte bryta sig in i (om bilden stämmer), jag betvivlar starkt på att det kan ha funnits någonting av värde att sno.

Gratis är gott!

Augusti blev en snål månad. Kunde inte spendera en krona utan att tänka över det både en och två gånger innan. Det var inte särskilt kul. Men det visade sig att det inte var helt dumt ändå, jag levde lite sundare än vanligt. Jag tvingade mig laga mat och göra matlådor till jobbet och fick ta mig runt i stan till fots eller på cykel.

Till och med mamma gjorde en vinst på min ekonomiska situation, då jag besökte henne betydligt oftare än vanligt för att få ett mål mat.

När det var dags att hitta på något roligt blev det gratisbio på Zita och Sture, gratis-Dans Dakar, som bjöd på två riktigt bra DJ:s (smart drag att lägga det sista helgen innan lön, då var det fler än jag som var fattig) och gratishyrfilm på Stadsbiblioteket.
Den enda nackdelen med filmerna på Stadsbiblioteket är att folk är inte särskilt rädda om dem. Man har tur om man lyckas se en hel film utan störningar.
En av filmerna jag började kolla på var Christiane F/Wir kinder vom Bahnhof Zoo, efter en drygt halvtimme frös bilden - det var totalstopp. DVD-spelaren gav upp och vägrade spela den repiga skivan en bildruta till. Hemskt antiklimax. Så frustrerande!
Jag var tvungen att se resten av filmen, så jag började leta igenom filmbutikerna på internet. Till min förfäran såg det ut som att filmen var slutsåld, tills jag hittade ett exemplar på ginza.se - för 49 kronor! Lycka.

Så nu väntar jag på paket med posten. Det är som att vänta på jultomten på julafton, jag älskar det!

Och om det inte vore för allt som ska betalas i början av en termin på universitetet (kurslitteratur, kåravgift, sl-säsongskort) så hade ekonomin varit i balans. Men icke, nu väntar en lika snål september.
Ahhh!

Blogg nr 2

När jag kom hem från USA i juni och "det stora au pair-äventyret" var avslutad tog det inte lång tid innan resbloggen vissnade och dog ut. Sakta men säkert. Inte ens en värdig avrundning fick den.

Det dröjde ett tag, men plötsligt saknade jag att ha blogg. Det är ju en rätt hygglig plats att skriva av sig. Få ut (tilltrasslade) tankar och (oviktiga) iakttagelser. Men jag skulle inte kalla bloggen dagbok, usch nej. Detta är väl utvlada delar av mitt liv, anpassade för offentlig läsning, ingenting annat.

Jag har ingen baktanke med min blogg. Jag skriver inte för att vara rolig, pracka på folk stiltips eller politiska idéer. Nej, detta är en totalt egoistisk blogg, det är lika bra att vara tydlig med det från början. (Men det betyder inte att jag inte vill ha feedback, jag vill ha massor av kommentarer!)

XOXO
/C